Årets nyhet

Jag går i valptankar. Det har gått upp och ner. Ska jag våga ta in en ny liten utmaning igen efter att Zoi gick bort? Den 15 januari är det 7 månader sedan hon tog sina sista andetag i mina armar. Fortfarande kommer gråtattackerna. Det räcker med att jag ser en bild på Zoi eller ser hennes koppel som fortfarande hänger på väggen för att saknaden är där. 

Det går inte att få tillbaka henne och som min kära mor säger får man inte jämföra med nästa vovve. Jag var så förtjust i min ögonsten och för mig är hon den bästa vän jag någonsin har haft. Jag har inte sörjt klart men kanske kommer jag aldrig att göra det? En ny vovve ersätter inte den gamla men kanske hjälper den mig framåt genom att se ett nytt ljus som ska ta boning i mitt liv. 

Kanske väcker jag en nyfikenhet hos flera som funderar fram och tillbaka om det är dags för en vovve? Det gäller att väga för och nackdelar mot varandra. Det får inte bli ett impulsköp som ni sedan ångrar. Fnns tiden och orken? Hur ser ekonomin ut? Det är viktigt att ha en buffert om något skulle hända. En hund måste få adekvat veterinärvård. Att sanera tänderna går inte på försäkringen så se till att lägga undan. 

Jag kommer att skriva en veckodagbok på webbsidan. Här får ni vara med om vardagen och hur man bekantar sig med en ny familjemedlem. Men som sagt än så länge ruvar jag på hemligheten om det här ska bli årets nyhet. Vi ses!